Ordlista

1. Kreditupplysning och kreditvärdighet

Alternativ kreditupplysning

Kreditupplysning som görs hos ett annat kreditupplysningsföretag än UC, till exempel Creditsafe, Syna, Sergel, Valitive eller Safenode. Den registreras inte i UC:s register och påverkar därför inte ditt UC-score, men är fortfarande en fullvärdig kreditprövning enligt konsumentkreditlagen. Se skillnader mellan UC och alternativa upplysningar.

Bisnode

Tidigare ett av Sveriges största kreditupplysningsföretag som idag är en del av Dun & Bradstreet. Vissa långivare hänvisar fortfarande till Bisnode som upplysningskälla. Se lån med Bisnode.

Creditsafe

Kreditupplysningsföretag som används av flera långivare som ett alternativ till UC. Creditsafe gör en fullständig kreditprövning men registrerar inte förfrågan i UC:s register. Se lån med Creditsafe.

Dun & Bradstreet

Internationellt kreditupplysningsföretag som tog över Bisnodes svenska verksamhet. Används av flera långivare för kreditprövning utan UC. Se lån med Dun & Bradstreet.

Hård kreditupplysning

En kreditupplysning som registreras i ditt kreditregister och blir synlig för andra långivare när de gör nya förfrågningar. Många hårda upplysningar inom kort tid kan tolkas som ett tecken på ekonomisk stress och försämra dina chanser till nya lån.

Kreditbetyg

Ett samlat omdöme om din kreditvärdighet, ofta uttryckt som ett poängvärde eller en riskklass. Kreditbetyget baseras på faktorer som inkomst, befintliga skulder, betalningshistorik och eventuella betalningsanmärkningar. Olika kreditupplysningsföretag använder olika modeller.

Kreditprövning

Långivarens granskning av din återbetalningsförmåga innan ett lån beviljas. Kreditprövning är obligatorisk enligt konsumentkreditlagen, även för lån utan UC. Läs mer om kreditprövning.

Kreditregister

Det register där kreditupplysningsföretag samlar information om dina krediter, inkomster, betalningsanmärkningar och tidigare förfrågningar. Varje upplysningsföretag (UC, Creditsafe, Syna m.fl.) har ett eget register.

Kreditupplysning

Information om din ekonomi som en långivare begär från ett kreditupplysningsföretag för att bedöma din återbetalningsförmåga. Läs mer om lån utan kreditupplysning.

Kreditupplysningsföretag

Företag som samlar in och säljer kreditinformation. I Sverige står Upplysningscentralen (UC) för merparten av marknaden, men det finns flera alternativ.

Kreditvärdighet

Ett mått på hur sannolikt det är att du kan och kommer att återbetala ett lån. Den påverkas av inkomst, anställning, befintliga skulder, ålder, bostadssituation, betalningshistorik och eventuella betalningsanmärkningar. Läs mer om kreditvärdighet och hur du höjer din kreditvärdighet.

Kreditz

Ett mindre kreditupplysningsföretag som används av vissa långivare. Se vad är Kreditz.

Mjuk kreditupplysning

En förfrågan som inte registreras i kreditregistret och därför inte syns för andra långivare. Används ofta vid förhandsbesked eller jämförelser. Är inte alltid lika omfattande som en hård upplysning.

Riskklass

En klassificering som kreditupplysningsföretag använder för att gruppera kunder efter återbetalningsrisk, ofta i en skala från 1 (mycket låg risk) till 5 (mycket hög risk). Långivare använder riskklassen för att avgöra ränta och kreditgräns.

Safenode

Nyare aktör inom kreditupplysning som används av enskilda långivare som alternativ till UC. Se lån med Safenode.

Sergel

Inkasso- och kreditinformationsföretag vars upplysningsdata används av vissa långivare istället för UC. Se lån med Sergel.

Syna

Svenskt kreditupplysningsföretag som används av flera långivare som ett alternativ till UC. Se lån med Syna.

UC (Upplysningscentralen)

Sveriges största kreditupplysningsföretag, ägt av storbankerna. UC är dominerande på den svenska marknaden och deras kreditupplysningar är standard hos de flesta banker. Läs mer om vilka UC är och historien bakom UC.

Valitive

Kreditupplysningsföretag som används av vissa nischlångivare. Se lån med Valitive.

2. Kreditprövning och beslut

Avslag

Beslut där långivaren nekar din ansökan. Vanliga orsaker är låg inkomst, hög befintlig skuldsättning, betalningsanmärkningar eller att du inte uppfyller långivarens minimikrav. Se varför du får avslag och hur du ökar chansen.

Beviljandegrad

Andelen ansökningar som godkänns hos en långivare, ofta uttryckt i procent. Hög beviljandegrad innebär inte att alla beviljas, kreditprövning krävs alltid.

Förhandsbesked

Ett preliminärt besked om hur stort lån du kan få och till vilken ränta, ofta utan att en hård kreditupplysning görs. Förhandsbeskedet är inte bindande utan ger en indikation.

Inkomstkrav

Långivarens minsta tillåtna årsinkomst för att en ansökan ska kunna behandlas. Varierar kraftigt mellan långivare, från cirka 100 000 kr per år till 200 000 kr eller mer.

KALP-kalkyl

Förkortning för "Kvar att leva på". En kalkyl som långivare gör för att räkna ut hur mycket du har kvar efter alla nödvändiga utgifter när lånet ska betalas. Läs mer om KALP-kalkyl.

Kreditbeslut

Det formella beskedet om en ansökan beviljas eller avslås, inklusive villkoren om den beviljas. Ett bindande kreditbeslut ger dig rätt att utnyttja krediten enligt angivna villkor.

Lånelöfte

Ett skriftligt besked från långivaren om att du kommer att beviljas ett lån upp till ett visst belopp om du ansöker. Vanligast vid bolån, mer sällsynt vid privatlån.

Sekretessmarkering

Skyddad personuppgift som gör att vissa långivare inte kan eller vill behandla ansökan. Det är inget hinder för lån i sig, men begränsar urvalet av långivare.

UC-score

Den poäng UC tilldelar dig baserat på en intern modell. Påverkar både beviljandet och räntan hos långivare som använder UC. Läs mer om hur kreditupplysningar påverkar din kreditprofil över tid.

3. Räntor och kostnader

Aviavgift

En avgift som långivaren tar ut för att skicka ut faktura eller avi. Storleken regleras inte i lag men ska anges tydligt i avtalet. Avgift för digital avisering är ofta lägre eller ingen.

Avgiftstak

Lagstadgad gräns för hur höga avgifter en långivare får ta ut på högkostnadskrediter. Tillsammans med räntetaket är detta konsumentens viktigaste skydd mot ockerliknande villkor.

Bunden ränta

Ränta som är fast under hela eller delar av lånets löptid. Skyddar mot räntehöjningar men ger ingen vinst vid räntesänkningar. Vid privatlån är bunden ränta vanligare än rörlig.

Dröjsmålsränta

Förhöjd ränta som långivaren får ta ut på det belopp du är försenad med att betala. Regleras av räntelagen och utgör vanligen referensräntan plus 8 procentenheter.

Effektiv ränta

Den totala årliga kostnaden för lånet uttryckt i procent, inklusive ränta, uppläggningsavgift, aviavgift och andra obligatoriska kostnader. Den effektiva räntan är det enda måttet som ger en rättvis jämförelse mellan lån. Läs mer om skillnaden mellan nominell och effektiv ränta.

Förseningsavgift

Avgift som långivaren tar ut vid sen betalning, utöver dröjsmålsräntan. Storleken är reglerad i lag och uppgår för närvarande till maximalt 60 kr per gång.

Högkostnadskredit

Kredit där den effektiva räntan överstiger referensräntan plus 30 procentenheter. För högkostnadskrediter gäller särskilda regler om räntetak, kostnadstak och varningstext. Många snabblån klassas som högkostnadskrediter.

Nominell ränta

Den grundränta du betalar på lånet uttryckt i procent per år, utan avgifter inräknade. Den nominella räntan säger lite om lånets verkliga kostnad och ska aldrig användas ensamt för jämförelser. Se nominell och effektiv ränta.

Påminnelseavgift

Avgift som långivaren tar ut för att skicka en betalningspåminnelse vid utebliven betalning. Lagstadgat maxbelopp är 60 kr.

Räntefritt lån

Lån där ingen nominell ränta tas ut. Räntefritt betyder inte avgiftsfritt, det kan finnas uppläggnings- och aviavgifter som gör den effektiva räntan hög trots noll i nominell ränta.

Räntespann

Det intervall mellan lägsta och högsta möjliga ränta som en långivare erbjuder. Vilken ränta du faktiskt får beror på din kreditvärdighet. Läs mer om varför räntan ofta är högre utan UC.

Räntetak

Den lagstadgade maxgränsen för ränta på högkostnadskrediter. Räntan får inte överstiga referensräntan plus 40 procentenheter, vilket i praktiken sätter ett tak på cirka 40 procent i nominell ränta. Reglerna skärps löpande, läs mer om kreditlagen 2025.

Referensränta

Riksbankens halvårsfastställda räntenivå som används som grund för dröjsmålsränta och vissa lagstadgade tak. Får inte förväxlas med styrräntan, även om de följs åt.

Rörlig ränta

Ränta som varierar över tid, ofta i takt med Riksbankens styrränta. Vanlig vid bolån men mindre vanlig vid privatlån utan UC.

Styrränta

Den ränta Riksbanken sätter för att styra penningmängden och inflationen. Påverkar i förlängningen vad banker och långivare kan erbjuda kunder.

Total kreditkostnad

Den totala summa du betalar utöver det lånade beloppet, inklusive all ränta och alla avgifter över hela löptiden. Tillsammans med effektiv ränta det enda måttet som visar lånets verkliga pris.

Uppläggningsavgift

Engångsavgift som långivaren tar ut för att lägga upp lånet. Kan vara fast (t.ex. 495 kr) eller procentuell. Läs mer om uppläggningsavgift och hitta lån utan uppläggningsavgift.

4. Lånetyper

Avbetalning

Köp som finansieras genom att kunden betalar i delbetalningar över tid, ofta via butikens eller en partnerbanks kredit. Räntan kan vara hög, särskilt vid initialt räntefria perioder som övergår i full ränta.

Billån utan UC

Lån för bilköp där kreditupplysningen görs hos ett annat företag än UC. Kan vara med eller utan bilen som säkerhet. Läs mer om billån utan UC.

Blancolån

Lån utan säkerhet, även kallat privatlån. Du behöver alltså inte pantsätta något, men eftersom långivaren tar större risk är räntan högre än vid lån med säkerhet. Läs mer om blancolån.

Bolån

Lån för köp av bostad där bostaden står som säkerhet (pant). Bolån är inte privatlån och regleras separat med bland annat amorteringskrav och belåningsgrad.

Företagslån

Lån till företag, juridiska personer eller enskilda näringsidkare för verksamhetsändamål. Skiljer sig från privatlån i både regelverk och kreditprövning.

Helglån

Privatlån som beviljas och betalas ut även under helger, vilket annars är ovanligt eftersom Bankgirot ligger nere. Läs mer om helglån.

Klarna-lån

Privatlån som förmedlas via Klarna. Läs mer om Klarna-lån.

Kontokredit

En kreditgräns du kan utnyttja flexibelt och bara betalar ränta på det belopp du faktiskt använt. Lämpar sig för återkommande, oregelbundna behov. Läs mer om kontokredit och när kontokredit är bättre än snabblån.

Köp nu, betala senare (BNPL)

Krediter där köp delas upp i delbetalningar eller skjuts på framtiden, ofta marknadsförda som "räntefritt". Klassificeras alltmer som krediter och omfattas av konsumentkreditlagen och kreditprövning.

Mikrolån utan UC

Mycket små lån, ofta under 10 000 kr, utan kreditupplysning hos UC. Räntan kan vara hög i förhållande till beloppet eftersom administrationskostnaden är fast. Läs mer om mikrolån utan UC.

Mobillån

Privatlån där hela ansökan görs i mobilen och beslut kommer direkt. Läs mer om mobillån.

Omstartslån

Lån avsett för dig som vill samla skulder och börja om ekonomiskt, ofta riktat till personer med tidigare betalningsproblem. Räntan är hög men kan vara lägre än summan av befintliga småskulder. Läs mer om omstartslån.

Privatlån

Lån till privatpersoner för fritt valda ändamål, vanligen utan säkerhet. Privatlån är ett blancolån och regleras av konsumentkreditlagen.

Renoveringslån utan UC

Privatlån som används för att finansiera renovering av bostaden. Läs mer om renoveringslån utan UC.

Samlingslån (samla lån)

Ett lån som tas för att lösa flera befintliga dyrare lån och krediter. Syftet är att sänka den totala räntekostnaden och få en månadskostnad istället för flera. Läs mer om samla lån utan UC och hur du samlar dyra lån till bättre villkor.

Semesterlån utan UC

Privatlån som tas för att finansiera en resa eller semester. Eftersom konsumtionen sker direkt utan motsvarande tillgång bör återbetalningstiden hållas kort. Läs mer om semesterlån utan UC.

Sista chansen-lån

Lån som riktar sig till personer som fått avslag från andra långivare, ofta med högre ränta som följd. Läs mer om sista chansen-lån.

SMS-lån

Snabblån där ansökan ursprungligen gjordes via SMS. Idag används begreppet löst om mindre, snabba krediter. Räntan är ofta hög. Läs mer om SMS-lån.

Snabblån

Lån med kort handläggning och snabb utbetalning, ofta med mindre belopp och kortare löptid. Läs mer om snabblån och dolda avgifter på snabblån.

Studielån (CSN)

Statligt finansierat lån för studier, hanterat av Centrala studiestödsnämnden. Räntan är lågt subventionerad och återbetalas under en lång period efter avslutade studier. Är inte ett privatlån.

Studentlån

Privatlån som tas av studerande, ofta som komplement till CSN. Inte att förväxla med statligt CSN-lån.

Swishlån

Lån som betalas ut via Swish, vilket möjliggör utbetalning på kvällar och helger. Läs mer om Swishlån.

5. Återbetalning och amortering

Amortering

Återbetalning av själva låneskulden, separat från räntan. Vid privatlån betalar du normalt både ränta och amortering varje månad.

Amorteringsfritt

Period då du betalar enbart ränta och ingen amortering, så att skulden ligger kvar oförändrad. Vanligast vid bolån men förekommer även i form av pausat lån hos vissa långivare.

Annuitetslån

Lån där den totala månadskostnaden (ränta + amortering) är konstant under hela löptiden. I början består betalningen mest av ränta, mot slutet mest av amortering. Vanligast vid privatlån.

Förtidsinlösen

När du betalar tillbaka hela eller delar av lånet före avtalad slutdag. Enligt konsumentkreditlagen har du alltid rätt att lösa ditt lån i förtid utan onödiga avgifter.

Lösenavgift

Avgift vissa långivare tar ut vid förtidsinlösen, främst vid lån med bunden ränta. Får inte överstiga långivarens faktiska kostnad för förtidsinlösen enligt konsumentkreditlagen.

Löptid

Den period över vilken lånet ska återbetalas. Kortare löptid ger högre månadskostnad men lägre total räntekostnad. Läs mer om korta löptider och hur du väljer återbetalningstid.

Månadskostnad

Det belopp du betalar varje månad, bestående av ränta och amortering plus eventuella aviavgifter. Beräkna din månadskostnad med vår lånekalkyl.

Pausa lån

Tillfälligt uppskov med amortering, ibland även ränta, mot avgift eller med förlängd löptid. Läs mer om att pausa lån.

Rak amortering

Lån där du betalar samma amorteringsbelopp varje månad. Räntedelen minskar över tid eftersom skulden blir mindre, så månadskostnaden sjunker successivt. Ger lägre total räntekostnad än annuitetslån.

Återbetalningsplan

Den fastställda planen för hur lånet ska betalas tillbaka, månad för månad. Anger ränta, amortering och total kreditkostnad över hela löptiden.

Återbetalningstid

Synonym för löptid. Anges i månader eller år.

Ångerrätt

Konsumentens rätt att inom 14 dagar ångra ett ingånget kreditavtal, kostnadsfritt men med skyldighet att betala upplupen ränta för de dagar lånet utnyttjats. Läs mer om ångerrätt på lån.

6. Säkerhet, identifiering och betalningar

BankID

Den dominerande svenska e-legitimationen för identifiering och signering vid låneansökningar. Läs mer om lån utan BankID.

Borgensman

En person som åtar sig att betala lånet om låntagaren inte kan. Är en form av personlig säkerhet. Läs mer om borgensman och att låna utan borgensman.

Brite

Betaltjänst som möjliggör direktidentifiering och utbetalning från bank till bank. Används av flera långivare för snabb utbetalning. Se lån med Brite.

E-legitimation

Samlingsnamn för digitala metoder att legitimera sig elektroniskt, främst BankID och Freja eID. Krävs i praktiken för i stort sett alla låneansökningar idag.

Freja eID

Statligt godkänd alternativ e-legitimation till BankID. Används av en mindre del av långivarna.

KYC (Know Your Customer)

Lagkrav på att finansiella aktörer ska känna sin kund, det vill säga verifiera identitet och förstå syftet med affärsförhållandet. Är en del av penningtvättsregelverket.

Medsökande

En person som ansöker om lånet tillsammans med dig och delar ansvaret för återbetalningen. Skiljer sig från borgensman genom att medsökande är låntagare från start.

Pant (säkerhet)

Tillgång som lämnas som garanti för lånet. Om låntagaren inte betalar har långivaren rätt att ta panten i anspråk. Vanligt vid bolån (bostaden) och billån (bilen).

Penningtvättslagen

Lag som ålägger banker och kreditgivare att förhindra att finansiella system används för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Innebär bland annat krav på kundkännedom och rapporteringsskyldighet.

PSD2

EU:s andra betaltjänstdirektiv, som bland annat möjliggjorde tredjepartsåtkomst till kontodata via så kallad open banking. Ligger till grund för tjänster som Brite, Trustly och inkomstverifiering utan UC.

Skuldebrev

Det juridiska dokumentet som bevisar lånet och vilka villkor som gäller. Skiljer på enkla skuldebrev (ställt till en namngiven person) och löpande (kan överlåtas). Läs mer om skuldebrev.

Säkerhet

Tillgång som pantsätts för att minska långivarens risk. Lån med säkerhet har normalt lägre ränta än blancolån.

Trustly

Betaltjänst som möjliggör snabba kontotransaktioner och inkomstverifiering. Används av många långivare för utbetalning och som komplement till kreditprövning. Se lån med Trustly.

7. Skuld, inkasso och exekution

Avhysning

Tvångsmässig utflyttning från en bostad efter beslut från Kronofogden, vanligen på grund av utebliven hyresbetalning. Inte direkt kopplat till lån men relevant vid svår överskuldsättning.

Betalningsanmärkning

Notering i kreditregistret om att du inte betalat en skuld i tid, registrerad efter att ett mål gått till Kronofogden. En betalningsanmärkning kan ligga kvar i tre år för privatpersoner. Läs mer om lån med betalningsanmärkning.

Indrivning

Den process då en fordringsägare driver in en obetald skuld, antingen själv eller via inkassobolag och i förlängningen Kronofogden.

Inkasso

Det stadium efter att en faktura förfallit och påminnelse skickats, då ett inkassobolag tar över för att driva in skulden. Inkassokrav medför ytterligare avgifter men leder inte automatiskt till betalningsanmärkning. Läs mer om inkasso.

Inkassokrav

Det formella betalningskrav som inkassobolaget skickar. Innehåller ursprungsskulden plus inkassoavgift och eventuell dröjsmålsränta. Du har normalt cirka åtta dagar på dig att betala.

Kronofogden

Statlig myndighet som hanterar fastställande och verkställighet av skulder genom betalningsförelägganden, utmätning och löneutmätning. Skulder hos Kronofogden leder till betalningsanmärkning. Läs mer om Kronofogden och lån trots Kronofogden.

Löneutmätning

Beslut från Kronofogden som innebär att en del av din lön dras direkt och går till skulden. Den lagstadgade förbehållsbeloppet säkerställer att du behåller ett minimibelopp för uppehälle.

Personlig konkurs

En juridisk process där en privatpersons tillgångar avvecklas för att betala skulder. Mycket ovanligt för privatpersoner i Sverige, skuldsanering är den vanligare vägen.

Skuldsaldo

Den utestående skulden vid en viss tidpunkt, det vill säga ursprungligt lånebelopp minus gjorda amorteringar plus eventuell upplupen ränta.

Skuldsanering

En lagstadgad process där överskuldsatta privatpersoner kan ansöka hos Kronofogden om att få sina skulder skrivna ned eller bort efter en period av strikt betalningsplan, normalt fem år. Beviljas restriktivt.

Skuldsättningsgrad

Förhållandet mellan dina samlade skulder och din årsinkomst. Används av långivare som ett centralt mått på återbetalningsförmåga.

Utmätning

Kronofogdens beslag av tillgångar (lön, bankmedel, fordon, fastighet) för att täcka en fastställd skuld.

8. Konsumentskydd, lagar och myndigheter

ARN (Allmänna reklamationsnämnden)

Statlig myndighet som prövar tvister mellan konsumenter och företag, även på finansområdet. Beslut är rekommendationer, men följs av seriösa aktörer.

Datainspektionen / IMY

Numera Integritetsskyddsmyndigheten (IMY). Övervakar att kreditupplysningsföretag och långivare följer dataskyddsregler och kreditupplysningslagen.

Finansinspektionen

Myndighet som ger tillstånd till och övervakar banker, kreditmarknadsbolag och konsumentkreditinstitut i Sverige. Granskar att aktörer följer regelverket och kan utdöma sanktionsavgifter, se till exempel Avidas sanktionsavgift på 20 miljoner. Läs mer om Finansinspektionen.

Konsumentkreditlagen

Den centrala lagen som reglerar krediter till privatpersoner i Sverige. Innehåller bland annat krav på kreditprövning, standardiserad information (SEKKI), ångerrätt, räntetak och avgiftstak. Läs mer om kreditlagen 2025.

Konsumentverket

Myndighet som bevakar konsumenters rättigheter och bland annat utövar tillsyn över marknadsföring av krediter. Drivs av generaldirektören som även är Konsumentombudsman (KO).

Konsumentombudsmannen (KO)

Funktion vid Konsumentverket som kan föra grupptalan eller väcka talan mot företag som bryter mot konsumentregler.

Lag om viss verksamhet med konsumentkrediter

Lag som reglerar konsumentkreditinstitut, det vill säga företag som inte är banker men ger krediter till konsumenter. Kräver tillstånd från Finansinspektionen.

Marknadsföringslagen

Reglerar hur företag får marknadsföra produkter, inklusive krediter. Innehåller särskilda krav på måttfullhet vid marknadsföring av lån.

Måttfullhetskravet

Lagstadgat krav på att marknadsföring av krediter ska vara måttfull. Förbjuder bland annat framställningar som uppmuntrar till impulsiva lånebeslut.

SEKKI

Standardiserad Europeisk Konsumentkreditinformation. Ett standardiserat informationsblad som långivaren måste lämna innan ett kreditavtal ingås, med syfte att underlätta jämförelse mellan lån. Läs mer om vad SEKKI är.

Återtaganderätt

Rätten för säljaren vid avbetalningsköp att återta varan om köparen inte fullgör betalningen, under vissa lagstadgade förutsättningar.

9. Privatekonomi och kalkyl

Buffert

Sparat kapital reserverat för oförutsedda utgifter. Tre månaders normala utgifter brukar rekommenderas som en grundbuffert.

Disponibel inkomst

Inkomst efter skatt och obligatoriska avgifter som hushållet har kvar att förfoga över. Skiljer sig från bruttoinkomst.

Hushållsbudget

En sammanställning av hushållets inkomster och utgifter, ofta över en månad. Grunden för att bedöma vad ett lån faktiskt kostar i förhållande till ekonomin.

Konsumtionslån

Lån som tas för att finansiera konsumtion snarare än en investering. De flesta privatlån, snabblån och avbetalningar är konsumtionslån.

Lånelöfte

Bindande eller indikativt besked om hur stort lån du kan få vid en framtida ansökan. Vanligast vid bolån.

Låneskydd

Försäkring som täcker lånebetalningarna vid sjukdom, arbetslöshet eller dödsfall. Premien är en kostnad som ska räknas in i den totala kreditkostnaden. Läs mer om låneskydd.

Skuldfälla

Situation där lån tas för att betala andra lån, vilket leder till växande total skuld och risk för permanent överskuldsättning. Läs mer om när lån blir ohållbart.

Sparkvot

Andelen av disponibel inkomst som sparas, uttryckt i procent. Ett centralt nyckeltal för långsiktig ekonomisk hälsa.

10. Långivartyper och marknad

Bank

Kreditinstitut med banktillstånd från Finansinspektionen, vilket bland annat ger rätt att ta emot inlåning från allmänheten och täcks av insättningsgarantin.

Direktlångivare

Långivare som själv beviljar och betalar ut lånet, till skillnad från en låneförmedlare som vidarebefordrar ansökan till flera långivare.

Insättningsgaranti

Statlig garanti som täcker insättningar i banker och vissa kreditinstitut upp till 1 050 000 kr per person och institut, vid konkurs.

Konsumentkreditinstitut

Företag med tillstånd från Finansinspektionen att ge krediter till konsumenter, utan att vara bank. Står under FI:s tillsyn men omfattas inte av insättningsgarantin.

Kreditmarknadsbolag

Företag med tillstånd att bedriva finansieringsrörelse, ofta inom specifika nischer som privatlån eller företagslån. Står under FI:s tillsyn.

Låneförmedlare

Företag som vidarebefordrar din ansökan till flera långivare i syfte att presentera det bästa erbjudandet. Får ofta provision av långivaren. Läs mer om låneförmedlare och skillnaden mellan långivare och låneförmedlare.

Nischbank

Bank som specialiserat sig på ett smalare segment, exempelvis privatlån, sparkonton eller kort. Skiljer sig från de fyra svenska storbankerna.

Snabblåneföretag

Vardaglig benämning på konsumentkreditinstitut som specialiserat sig på mindre och kortare lån. Många klassas som högkostnadskredit­givare.