Skuldebrev

11 november 2025
Av Kent Börjesson

Ett skuldebrev är ett skriftligt bevis på en skuld: låntagaren lovar att betala ett visst belopp till långivaren på angivna villkor. Skuldebrevet regleras i svensk skuldebrevslag och fungerar som det centrala avtalsdokumentet för lån. Det används både mellan privatpersoner och företag/banker och kan vara digitalt eller på papper.

Varför skriver man ett skuldebrev?

Man skriver ett skuldebrev för att göra en skuld tydlig, trygg och juridiskt bindande. Det är ett sätt att svart på vitt visa vem som lånat pengar, hur mycket det handlar om och när det ska betalas tillbaka.

Syftet är att undvika missförstånd och tvister. När allt står nedskrivet såsom belopp, datum, ränta och villkor finns det inget utrymme för olika tolkningar i efterhand. Både långivare och låntagare vet exakt vad som gäller.

Ett skuldebrev är alltså en säkerhetsåtgärd, inte ett tecken på misstro. Det skyddar båda parter, oavsett om det handlar om ett privat lån mellan vänner eller en affärstransaktion mellan företag.

skuldebrev-for-nyborjare.png


Vilka lån omfattar ett skuldebrev?

Ett skuldebrev kan användas för i princip alla typer av lån där en person eller ett företag lånar ut pengar till någon annan. Det spelar ingen roll om det handlar om ett stort banklån eller ett privat lån mellan två personer, så länge det finns en skuld, kan den dokumenteras med ett skuldebrev.

Vanliga exempel på lån som omfattas är:

  • Privatlån och blancolån – Inkluderat SMS lån där långivaren vill ha ett skriftligt bevis på återbetalningsskyldigheten.
  • Bolån eller billån – där skuldebrevet ofta kombineras med pant eller annan säkerhet.
  • Företagslån – när en investerare eller annan part lånar ut pengar till ett företag mot ränta eller återbetalningsplan.
  • Privata lån mellan vänner eller familj – för att undvika missförstånd och ha ett tydligt kvitto på vad som gäller.

Vad ska ett skuldebrev innehålla?

Ett välskrivet skuldebrev bör ange: parter (namn/person-/org.nr), huvudbelopp, ränta (nominell och hur den beräknas), dröjsmålsränta, avgifter, förfallodag eller amorteringsplan, eventuell säkerhet (pant/borgen), regler för förtidsbetalning och förfallorätt (t.ex. vid utebliven betalning), vad som gäller vid överlåtelse, hur avisering sker, samt underskrifter och datum. Saknas datum eller betalningsplan kan oklarheter uppstå om när och hur betalning ska ske.

Två olika typer av skuldebrev

Löpande skuldebrev

Ett löpande skuldebrev är utformat så att det kan överlåtas till någon annan. Det betyder att den som håller skuldebrevet, alltså “innehavaren”, har rätt att kräva betalning. Låntagaren måste då betala till den som visar upp det giltiga skuldebrevet, även om skulden bytt ägare flera gånger.

Den här typen används ofta av banker, företag och finansbolag, eftersom skulden kan säljas vidare eller användas som säkerhet. Det finns två varianter:

  • Innehavarskuldebrev: Betalas till den som faktiskt har brevet i handen.
  • Orderskuldebrev: Betalas till en person som står namngiven, eller till den som skuldebrevet har överlåtits till.

Löpande skuldebrev ger alltså hög flexibilitet, men kräver också noggrannhet – låntagaren måste veta vem som har rätt att ta emot betalningen.

Enkelt skuldebrev

Ett enkelt skuldebrev är mer personligt. Det är ställt till en specifik person eller organisation, och kan inte krävas in av någon annan utan låntagarens vetskap. Skulden kan överlåtas, men då måste den nye innehavaren meddela låntagaren.

Den här typen används vid privata lån mellan personer, där man vill att överenskommelsen ska gälla endast mellan de två parterna. Det ger trygghet och minskar risken för missförstånd eller krav från okända tredje parter.

Vad händer om jag bryter mot skuldebrevet?

Vid betalning har låntagaren rätt till kvitto och att få skuldebrevet återställt eller markerat som betalt. Vid försening kan dröjsmålsränta, påminnelse- och inkassoåtgärder tillkomma och ärendet kan, om tvisten kvarstår, prövas genom betalningsföreläggande hos Kronofogden. Fordringar preskriberas om de inte görs gällande inom viss tid (ofta 10 år; mot konsument i regel 3 år), men preskriptionen kan avbrytas genom t.ex. kravbrev eller delbetalning.

Du kan överlåta ditt skuldebrev

Vid överlåtelse gäller olika skyddsregler. För enkelt skuldebrev kan låntagaren kvitta med motfordran han hade mot den förre borgenären innan han underrättades om överlåtelsen. För löpande skuldebrev är låntagarens invändningsmöjligheter mot en godtroende ny innehavare mer begränsade (t.ex. kan man normalt inte åberopa samma invändningar, utom sådana som rör att underskriften är förfalskad eller att han var omyndig).

Exempel:
Du lånar 80 000 kr av en vän. Ni skriver ett enkelt skuldebrev: ränta 6 % per år, amortering 1 667 kr/mån i 48 månader, dröjsmålsränta referensränta + 8 %, förfallorätt om två månadsbetalningar missas, och moderns proprieborgen som säkerhet. Efter 18 månader överlåter vännen fordran till sin syster och meddelar dig skriftligt. Från och med den dagen ska du betala till systern.

Missar du betalningar får systern kräva enligt skuldebrevet, påförs dröjsmålsränta och vid behov ansöka om betalningsföreläggande och borgensmannen kan bli betalningsansvarig om du inte betalar.

Ordlista: Begrepp i skuldebrev

Många begrepp i ett skuldebrev kan kännas obekanta, nedan ser du vad de betyder.

BorgenärDen person eller organisation som har lånat ut pengarna, alltså den som har rätt att få betalt.
2025-11-11
GäldenärDen person som har lånat pengar och därmed är skyldig att betala tillbaka skulden.
2025-11-11
KapitalskuldDet ursprungliga beloppet som lånas, alltså själva grundskulden före ränta och avgifter.
2025-11-11
FörfallodagDatumet då hela skulden eller en del av skulden ska betalas tillbaka. Det är en central del i skuldebrevet.
2025-11-11
Säkerhet (pant)Tillgångar som lämnas som garanti för lånet, till exempel en bil eller bostad. Används främst i större eller företagsrelaterade skuldebrev.
2025-11-11
BorgensmanEn person som går i borgen för lånet, vilket innebär att denne tar ansvar för skulden om låntagaren inte kan betala.
2025-11-11