Kronofogden

Vad är Kronofogden?

Kronofogden, formellt Kronofogdemyndigheten, är en statlig förvaltningsmyndighet under Finansdepartementet. Myndighetens huvudsakliga uppdrag är att säkerställa att skulder blir betalda men också att processen sker rättssäkert för båda parter. Kronofogden fungerar därmed både som en indrivningsmyndighet och en myndighet som fastställer fordringar när parter tvistar om betalning. Myndigheten arbetar även förebyggande mot överskuldsättning och hanterar ansökningar om skuldsanering för privatpersoner och företagare. I sin roll ingår att balansera borgenärens rätt att få betalt med gäldenärens rätt till ett skyddat existensminimum och en rättssäker hantering.

Vad gör Kronofogden?

Kronofogden har flera centrala funktioner. Den mest kända är indrivning: om en skuld är fastställd kan myndigheten utmäta egendom, löneinkomster, skatteåterbäring eller andra tillgångar. Utmätningen får bara göras om den är proportionerlig och inte överskrider det gäldenären behöver för sin försörjning, vilket kallas förbehållsbelopp eller existensminimum. En andra viktig funktion är betalningsföreläggande, där Kronofogden prövar om ett betalningskrav är riktigt. Om gäldenären inte bestrider kravet kan myndigheten fatta beslut om utslag, vilket fungerar som en dom och möjliggör utmätning. Kronofogden genomför även avhysningar på uppdrag av hyresvärdar, driver in statliga fordringar såsom skatter och böter samt handlägger skuldsanering, där myndigheten beslutar om betalningsplaner och eventuella reduktioner av skulder. Dessutom har Kronofogden ansvar för att följa upp och föreslå åtgärder som minskar överskuldsättning i samhället.

Bra termer att hålla koll på.

• Borgenär – Personen eller företaget som har ett krav och har rätt att få betalt.
• Gäldenär – Den part som är skyldig pengar och ska betala tillbaka skulden.
• Fordran – Det belopp eller krav som borgenären riktar mot gäldenären.
• Betalningsföreläggande – En begäran till Kronofogden om att fastställa en skuld när den inte betalats i tid.
• Indrivning – Kronofogdens arbete med att se till att en fastställd skuld blir betald.
• Utmätning – När Kronofogden tar gäldenärens inkomster eller egendom för att täcka skulden.
• Existensminimum – Den lägsta summa som gäldenären får behålla för sin försörjning vid löneutmätning.
• Skuldsanering – Ett beslut från Kronofogden om att gäldenären ska betala efter en plan, varpå resterande skuld kan avskrivas.
• Kvarstad – Ett tillfälligt beslag av egendom, beslutat av domstol, för att säkra framtida betalning eller utmätning.

Hur skapades Kronofogden från början?

Kronofogdens ursprung sträcker sig flera hundra år tillbaka. Redan under 1500-talet användes termen kronofogde för lokala ämbetsmän som ansvarade för att driva in skatter och böter åt kronan, ofta på länsnivå. Under århundradena utvecklades kronofogden från att vara en lokal kunglig skatteindrivare till en mer formaliserad statlig funktion. På 1800-talet blev kronofogden en etablerad statlig ämbetstitel med ansvar för både skatteindrivning och verkställighet av domar. År 1965 moderniserades systemet när de regionala kronofogdeämbetena organiserades om för att professionaliseras och standardisera indrivningsverksamheten. Den nuvarande myndigheten, Kronofogdemyndigheten, skapades den 1 januari 2006 genom en sammanslagning av landets samtliga kronofogdeämbeten till en nationell, centraliserad myndighet. Den moderna myndigheten är alltså resultatet av en lång historisk utveckling där statens indrivning har gått från lokala befattningshavare till en enhetlig nationell organisation.

Vilket mandat har Kronofogden?

Kronofogden har ett tydligt lagstadgat mandat och omfattande befogenheter som regleras huvudsakligen av Utsökningsbalken, Kronofogdemyndighetens instruktion, Skuldsaneringslagen och delar av Förvaltningslagen. Myndigheten har rätt att fatta beslut om utmätning, vilket innebär att den kan ta lön, kontomedel och lös eller fast egendom för att betala skulder. Den har även mandat att fastställa fordringar genom betalningsföreläggande och att ta beslut som har motsvarande verkan som en domstolsdom (utslag). Kronofogden får inhämta ekonomiska uppgifter från arbetsgivare, banker, myndigheter och andra aktörer eftersom de har laglig rätt att fatta beslut som kräver fullständig ekonomisk utredning. Myndigheten har också exklusiv rätt att besluta om och administrera skuldsanering, inklusive kontroll av betalningsplaner under flera år. Vidare får Kronofogden verkställa avhysningar, tvångsförsäljningar och andra åtgärder som fastställts i utslag eller domar. Samtidigt är myndigheten skyldig att säkerställa rättssäkerhet och proportionalitet i varje beslut, vilket innebär att de måste väga borgenärens intresse mot gäldenärens grundläggande ekonomiska behov.